Platt fall och ny luft!

Tredje veckan

Vi tar nya tag och håller fast vid vår grundtanke där vi vill skildra orättvisorna mellan i-länder och u-länder. Visst kan vi bjuda till lite och agera på sen för att förstärka känslan i vårt verk, men vi står fast vid att vi vill skapa och glädjen börjar sakta byggas upp igen. Problemet är att vi vill skapa STORT men vår kreativitet fjättras av att vårt rum är en fyra kvadratmeter stor cell! Här kan vi inte skapa, här finns ingen skaparglädje alls!

När vi får nästa handledning träffar vi på nästa vägg. Våra drömmar monteras än en gång ner, det är svårt att få tag på matreal och det verkar som det inte finns något annat rum! Dessutom tycker handledaren att det är svårt att se detaljer för publiken på  läktaren. Vi faller fritt igen!

Efter tjatande och kämpande lyckas vi, om än på halvt olovliga och osäkra grunder, få tag på en stor ateljé och en stor skiva till vårt verk. Vi får äntligen luft under vingarna och nu kan vi skapa. Idéer sprutar ur oss igen och nu går det undan. Vi får besked om att vi får lov att vara i ateljén och vi börjar få ihop matrealet som vi behöver.

Tredje handledartillfället ger vi inte efter nu har vi kommit igång och vi vet vad vi vill (!) och vi säger det igen; vi vill skildra orättvisorna och vi vill skapa med händerna. Vårt verk ska tala men vi kan tänka oss att förstärka verket genom att själva agera på sen. Lärar-Anna nämner då att vi kanske skulle vara i en mindre sal på framträdandet så vi kom närmare publiken så de kan se detaljerna.
Nu skapar vi för fullt och vi trivs!